Under de senaste åren har My Hero Academia vuxit till en kanske bästa shonen-animen som sänds idag. Äventyren som superhjältestudenterna i klass 1A med Deku i spetsen ställs inför tillhör ofta ren och skär magi. Upplägget med ett gäng blivande superhjältar som bekämpar skurkar passar naturligtvis perfekt för ett spel och nu har My Hero One’s Justice anlänt.
Som ett stort fan av serien har jag hungrat efter spelet länge och satte direkt tänderna i berättelseläget när spelet var installerat och redo. Överraskande nog har utvecklarna valt att inte skildra händelserna i animens första säsong utan hoppar direkt in i mitten av säsong 2. Detta leder till att nykomlingar förmodligen kommer ha svårt att hänga med i storyn då det saknas ordentliga karaktärsintroduktioner och alla viktiga händelser i säsong 1 endast nämns i förbifarten. Vi får heller inte uppleva den hittills bästa delen i hela serien, sportfestivalen. Plötsligt dyker vår hjälte Deku upp hos Gran Torino för att träna men utan ordentlig förklaring till varför.
Om du skaffar My Hero One’s Justice är chansen dock stor att du redan är ett fan av serien och i så fall är ovan nämnda stycke egentligen ett ickeproblem. Serien My Hero Academia må vara en shonen-serie men fokus ligger mer på karaktärerna snarare än action. I My Hero One’s Justice är det dock just action och spektakulära slagsmål som står i fokus fullt ut.
Deku och hans klasskamrater, vänner och fiender är alla utrustade med olika superkrafter som kallas ”quirks”. Dessa manifesterar sig på en rad olika sätt vilket skapar ordentlig variation bland karaktärerna. Deku själv har ärvt superstyrka från sin hjälte All Might (som givetvis också är spelbar), Iida har jetmotorer i sina vader, Uraraka (som även är best girl) kan göra saker tyngdlösa och skurken Shigaraki kan få saker att falla sönder genom att bara röra dem.
Karaktärsgalleriet är den absolut starkaste delen av My Hero Academia och det är härligt att så många figurer tagit sig över i spelform. Genom att välja ut ett starkt team av totalt tre karaktärer går det att skapa ordentligt spektakulära strider i spelets fullt förstörbara miljöer. Och förstörelse finns det gott om i My Hero One’s Justice.
Stridssystemet är väldigt enkelt uppbyggt och inbjudande för nykomlingar till genren. Efter bara sekunder kan jag avfyra specialattacker som om jag aldrig gjort annat. På andra sidan myntet kan stridssystemet känns lite väl simpelt emellanåt och det finns inte särskilt mycket utrymme för nyanser, något som fanns i överflöd i exempelvis Dragonball FighterZ som släpptes tidigare i år.
Det finns dock gott om intressanta spellägen för både den ensamme spelaren och för den som hellre möter andra spelare. Grafiskt sett fångar spelet känslan av animen perfekt och röstskådespelarnas medverkan förhöjer inlevelsen ytterligare.
Om du är ett fan av My Hero Academia är detta en titel som digitaliserar Dekus äventyr på ett strålande sätt utan att vara alltför djupgående. Bristen av grund i berättelsen är en besvikelse men det vägs till stor del upp av det faktum att jag kan välja bland så många karaktärer. Är du däremot ute efter ett djupt fightingspel att bemästra under hundratals timmar finns risken att du blir aningen besviken. My Hero One’s Justice är kort och gott ett lättsamt fightingspel, på gott och ont.
Största +
Fångar anime-känslan perfekt
Många spelbara karaktärer
De förstörbara miljöerna
Största –
Kampanjläget är ologiskt på flera olika sätt
Inte särskilt djup spelmekanik
Be the first to comment