Av alla spel och spelserier som jag av någon anledning ångrar att jag inte har upplevt är Onimusha kanske högst på listan. Då jag aldrig ägde någon konsol som serien ursprungligen släpptes till fick jag i början av 00-talet snällt nöja mig med de trailers som följde med skivan som tidningen Super Play skickade ut på den tiden. Redan då hade jag ett intresse för japansk historia i allmänhet och för samurajer i synnerhet.
Så ett spel där den legendariske daimyon Nobunaga förvandlades till en ondskefull demon som måste bekämpas av en samuraj spelad av en digitaliserad Takeshi Kaneshiro lät givetvis för bra för att vara sant och jag har genom åren känt att ett tomrum i min spelerfarenhet har saknats.
Fram tills nu.
Capcom har nämligen haft den goda smaken att restaurera Onimusha: Warlords för dagens konsoler (kanske för att ta tempen gällande intresset för en helt ny del?) och jag har spelat och njutit för fulla muggar den senaste tiden.
Onimusha: Warlords har nämligen åldrats med oväntad värdighet. Trots sina fasta kameravinklar a la Resident Evil och en presentation som inte längre är top of the line har många andra element klarat åren betydligt bättre.
Berättelsen om samurajen Samanosuke Akechi och hans kamp mot Nobunaga och hans armé av demoner står sig förvånansvärt väl även om den innehåller en lång rad klyschor. Miljöerna är likaså väldesignade och osar av atmosfär.
Kontrollschemat har förbättrats jämfört med originalversionen och det är därför lättare att kontrollera Samanosuke när kameravinkeln byts, särskilt när monster lurar runt varje hörn. Musiken är även den otroligt stämningsfull och passar perfekt in i det enorma slott där majoriteten av äventyret utspelas.
Stridssystemet är uppbyggt kring en särskild krigshandske som Samanosuke får tag på tidigt i spelet och denna låter honom suga upp själar från fallna fiender som kan användas för att uppgradera de olika svärd han får tillgång till genom spelets gång. De olika svärden känns alla unika och deras egenskaper skapar variation i striderna.
Det finns såklart delar som inte håller fullt lika bra. Vissa pusselsekvenser kan kännas ologiska och en hel del backtracking kan skapa frustration emellanåt. Detta är dock mindre problem i sammanhanget då Onimusha: Warlords alltså håller väldigt bra, trots att det har snart 20 år på nacken. Det må på många sätt vara ett Resident Evil som fokuserar mer på närstrider men det finns ändå tillräckligt med egna idéer för upplevelsen ska kännas unik.
Jag hoppas verkligen att detta är ett test av Capcom. Ett test för att se huruvida Onimusha och Samanosuke Akechi har en plats i dagens spelklimat eller inte.
Enligt mig har han det i allra högsta grad.
Största +
Medryckande strider
Stämningsfulla miljöer
Fortfarande ett ganska unikt äventyr
Största –
Grafiskt föråldrat
Vissa spelmoment håller inte riktigt idag
Be the first to comment