Kingdom Hearts: Melody of Memory

Även om Kingdom Hearts-serien fortfarande är en relativt ny bekantskap för Xbox-spelare är det nog få som har undgått dess popularitet genom åren. Sedan PS2-tiden har Square Enix och Disney skapat magi tillsammans i en av spelvärldens mest osannolika samarbeten. Ett samarbete som på något mirakulöst sätt visat sig fungera fantastiskt bra. En stor bidragande faktor till seriens framgångar har tveklöst varit dess magiska soundtrack och det är just detta som står i centrum nu i spinoff-spelet Melody of Memory.

Spelet kan i det närmaste beskrivas som en musikalisk sammanfattning av den anrika serien från början till slut (om den nu faktiskt är slut?). Genom en rad olika nivåer får jag följa Sora, Kalle Anka, Långben och flera andra karaktärer från berättelsens början genom en lång rad alltmer invecklade uppföljare. Den här gången är det dock alltså musiken som står i centrum och det finns ett fantastiskt urval från seriens magnifika stycken som presenteras i spelbar form.

Det kan vara lite svårt att hänga med i exakt vad som händer ibland. Precis som i den övergripande handlingen i valfritt Kingdom Hearts-spel.

Om du inte har spelat igenom serien tidigare bör du dock vara beredd på att spoilers för berättelsen förekommer. Så om du har tänkt ta dig igenom serien kan det vara en idé att avsätta några 100 timmar åt att göra det först, särskilt när spelen nu finns tillgängliga via Game Pass.

Rollspelsgrunderna har dock inte skalats bort helt och hållet utan lever kvar i spelmekaniken. På varje bana springer tre karaktärer längs en slingrande, utstakad väg som tar mig genom olika miljöer. När olika fiender dyker upp använder jag olika knapptryck för att bekämpa dem, oftast i takt med musiken som spelas. Vissa fiender attackerar jag på marken, andra i luften. Vissa kräver fler träffar och liknande för att bita i gräset.

Upplägget är relativt simpelt och även om jag upplever en del problem med tajmingen av mina knapptryck emellanåt blir Melody of Memory sällan en särskilt utmanande historia, så länge jag inte höjer svårighetsgraden till max.

Från Zero (Kalle) till Hero (Hercules).

Efter ett par timmar kan själva upplägget i ärlighetens namn bli en smula tjatig och långtråkig och hade det rört sig om ett annat spel hade jag förmodligen lagt ifrån mig handkontrollen för längesedan. Men det går liksom inte riktigt komma ifrån exakt hur sensationellt bra musiken från Kingdom Hearts-serien faktiskt är. Det är nästan lite löjligt hur välkomponerade många stycken är och då talar jag bara om de som komponerats just för Kingdom Hearts.

Att få ett musikspel som blandar dessa storslagna stycken med odödliga One-Winged Angel från Final Fantasy VII och Under the Sea från Den Lilla Sjöjungfrun eller You Got A Friend In Me från Toy Story gör mig varm i hjärtat och fyller mig av genuin glädje. Efter ett år som 2020 tror jag det är precis vad vi alla behöver.

Be the first to comment

Leave a comment

Your email address will not be published.


*