Recension: Fallout 4

Jag spelade inte särskilt mycket av varken Fallout 3 eller The Elder Scrolls V: Skyrim. De två senaste spelen från Bethesda Softworks har lockat mig konceptuellt men inte sett till spelmekaniken. Därför har min längtan efter Fallout 4 varit betydligt mer stillsam än för många andra.

Fallout 4 2Min fru däremot har lagt hundratals timmar i de båda tidigare nämnda titlarna och har sett fram emot Fallout 4 mer än någon annan titel i år. Därför är det kanske inte konstigt att det nu i slutändan är hon som har spenderat mest tid med spelet av oss två.

Fallout 4 är nästan löjligt ambitiöst i sin skala. Spelvärlden är kanske inte den största som har skådats men den är så fylld med saker att göra och upptäcka att det förmodligen tar en evighet att hitta alla dess hemligheter. Det öde landskapet kring postapokalyptiska Boston har en betydligt mer varierad färgskala jämfört med Fallout 3 och istället för 40 nyanser av brunt bjuds det på en färgsprakande värld som känns betydligt mer välkomnande än tidigare.

Med det sagt lurar dock farorna fortfarande nästintill överallt. Mutanter, Deathclaws och banditer turas om att göra sitt bästa för att ta kål på min egenskapade hjälte. Med hjälp av det återvändande V.A.T.S-systemet och en arsenal av kreativa vapen utför jag sidouppdrag, hjälper mina kompanjoner och bygger små samhällen runt om i världen.

Fallout 4 1Just det sistnämnda är en av de stora nyheterna i Fallout 4. Genom att återvinna material som hittas runtomkring på kartan kan jag använda det för att skapa trygga samhällen för mina kamrater. Jag kan bygga hus, kanontorn och även elgeneratorer som förser mina små kolonier med ström.

Detta är en helt frivillig del av spelet som jag antingen kan ignorera totalt eller spendera timmar med. Jag har lutat åt det förstnämnda alternativet samtidigt som frugan kan spendera lång tid med att dra elledningar och annat för att få samhället precis som hon vill.

Just dessa valmöjligheter är det som kännetecknar Fallout 4. Friheten att spela precis som jag vill är ständigt närvarande och jag kan välja att följa huvudkampanjen rakt igenom men jag kan också helt fokusera på mina samhällen eller bara utföra sidouppdrag. Inget alternativ är mer rätt än något annat och Fallout 4 kompromissar aldrig med denna frihet.

Något som alltid stört mig med Bethesda Softworks senare titlar är att de har varit minst sagt tekniskt undermåliga. Både Fallout 3 och Skyrim är fyllda av buggar och prestandaproblem som för mig nästan förstör upplevelsen.

Fallpout 4 3Tråkigt nog är stämmer det mesta av detta in även på Fallout 4. Bilduppdateringen faller ofta en bra bit under det 30-streck det siktar på, karaktärers röster försvinner under dialog och undertexter har en tendens att hänga kvar långt efter att jag har slutat prata. De datorkontrollerade karaktärernas AI lämnar också en hel del att önska då de kan fastna i väggar, ställa sig mitt i skottlinjen utan reaktion och så vidare.

Många kan säkert ha överseende med dessa problem och istället se till spelets helhet men jag har väldigt svårt att inte tänka på dessa tekniska brister som gång på gång rycker mig ur upplevelsen. Med detta sagt är problemen inte alls lika stora som i exempelvis PS3-versionen av Skyrim och spelet fungerar bra under en majoritet av tiden.

Känslan för detaljer är annars det som verkligen gör Fallout 4 till en unik upplevelse. Allt från den jazziga 30-talsmusiken till små ledtrådar om tiden som flytt målar upp en spelvärld som praktiskt taget ber om att utforskas in till sista kvadratmeter.

Den övergripande handlingen är dock ingenting som jag fäst mig vid i någon större utsträckning. Det hela börjar med att jag faktiskt får uppleva apokalypsens inledning och därefter tar äventyret vid 200 år senare. Det spenderas betydligt mindre tid i det inledande skyddsvalvet än i Fallout 3 och det dröjer inte länge innan jag släpps fri i spelvärlden att göra vad jag vill.

Fallout 4 4Men där manuset brister när det gäller att skapa ett involverande narrativ briljerar Fallout 4 när det gäller att skapa mina egna äventyr och berättelser. Att svepa fram genom ödemarken som en tystlåten krigare eller en barmhärtig samarit med min trofaste hund Dog Meat vid min sida låter mig bilda en egen historia i mitt huvud och den blir ofta mer involverande än den utvecklarna själva skapat.

Fallout 4 är ett spel som erbjuder otroligt mycket innehåll, så mycket att det kan kännas en smula avskräckande. Bethesda Softworks har skapat en av tidernas kanske bästa spelvärldar och låter mig uppleva den helt på egna villkor. Samtidigt har spelet stora tekniska problem som gång på gång rycker mig ur upplevelsen.

När det kommer till kritan kan jag sammanfatta det hela relativt enkelt: Om du gillar Fallout 3 och Skyrim kommer du med största sannolikhet att älska Fallout 4 mer än något annat spel i år. Min fru ockuperar i skrivande stund TV:n, där hon tillsammans med sin kompanjon Nick gör livet surt för ett gäng banditer.

Samtidigt börjar jag själv känna mig ganska nöjd. Fallout 4 är en minst sagt oslipad diamant som hade mått bra av några månaders extra utvecklingstid för att få bort de värsta buggarna. Jag kanske aldrig kommer att älska Fallout 4 på samma sätt som många av er andra men jag har åtminstone tagit ett kliv i rätt riktning.

Största +
Spelvärlden är kort och gott fantastisk
Otroligt mycket att göra
Friheten

Största –
Tekniskt undermåligt
Mängder av buggar

8av10

Be the first to comment

Leave a comment

Your email address will not be published.


*